Åse

One down, one to go. I tisdags blev jag godkänd på teoriprovet och imorgon så åker jag tillbaka till England igen! Oberoende hur det går på uppkörningen imorgon, så kommer jag vara stolt över vad jag har åstadkommit och ta det som det kommer. Hälftet vunnet än så länge i alla fall! Och jag känner äntligen att jag kan slappna av och njuta av min ledighet. Ännu bättre blir det när jag är tillbaka i Bristol eftersom att körprovet kommer att vara avklarat (godkänt eller ej) och jag kommer inte att ha några förpliktelser på hela nyårshelgen (som pågår fram till 2/1). Jag ser också fram emot att få träffa Daniel igen, då jag inte sett honom på nästan två veckor. Vid 23.20 imorgon, om allt går som det ska, så kommer min buss att glida in på Bristols busscentral och där kommer han att vänta på mig!

Ännu en jul har nu passerat och jag ligger hemma med något som liknar magsjuka. Imorgon återgår allt till det "vanliga", med ytterligare en körlektion och därefter ett teoriprov. Eller snarare, teoriprovet. Mitt sista försök och jag vill mest få det överstökat. Jag har gjort mitt allra bästa och jag är så himla trött. Trött på att inte kunna slappna av, inte kunna spendera tid utan pressen av skola, jobb eller något körkortsrelaterat. Jag vill bara kunna vara. Kunna spendera en dag i sängen, eller framför TVn, eller på stan. Julen var bra - inte den bästa någonsin, men bra. Helt okej. Det var mysigt att få återse all släkt och få umgås med familjen, men jag har saknat Daniel. Det nya året smyger sig snart på, och jag kan utan tvekan säga att det var ett av de mest turbulenta åren av mitt liv. Det har funnits djupa svackor men jag har också haft ett av dem bästa åren av mitt 19-åriga liv. 2011 har varit fantastiskt och jag ser verkligen fram emot att få påbörja 2012.

Två dagar kvar till jul och det enda jag ser fram emot är att få fiffla med min nya iPod, det känns nämligen inte alls juligt här hemma! Dock så gick min körlektion idag riktigt bra, körde med en annan lärare än vanligt och han var riktigt bra för min del. Tar just nu en liten paus för att titta på Sex and The City medan jag vilar hjärnan min efter en effektiv timme av teoripluggande. Imorgon börjar min lektion klockan 7 på morgonen och eftersom att Brommaplan är en bit bort, så tänker jag gå och lägga mig redigt tidigt ikväll. Därför satsar jag ordentligt just nu, så att jag kan lägga mig vid kl 19 (haha) med gott samvete! Jag måste också ut och köra lite dock, ska öva på parkering och backa runt hörn tänkte jag. Lite rondellkörning skulle inte heller skada.

Snön ligger fortfarande som ett täcke över min hemkommun trots att termometern endast visar 0 grader. Jag pluggar körkortsteori till höger och vänster, och går på körlektioner varje dag. Urtrist och dessutom så tar det mig en timme att komma till Brommaplan! Men jag biter ihop och gör mitt bästa, för jag vill verkligen klara det. Dessutom så kommer min bästis Maja över på middag ikväll, så att vi kan prata skit och byta julklappar innan jag åker tillbaka till Bristol igen. Det är nämligen bara 8 dagar kvar innan mitt flyger lyfter igen, jag tycker att det ska bli skönt att åka tillbaka även om jag gillar att jag kan vara hemma över jul. Speciellt juligt känns det dock inte än, vi har inte ens en julgran! Nej, nu måste jag bege mig - har körning kl 13.

Hemma i snöiga Sollentuna igen! Kom hem vid 2-tiden igår, efter världens segaste resa från Bristol - Stockholm, och klev upp vid 8 för att jag skulle på tandläkarbesök. Det gick väldigt smidigt och nu har jag också fått sova lite, även om det var långt ifrån tillräckligt med sömn för min del. Jag har nämlien inget val, då jag snart ska till frisören! Blir inget drastiskt, bara lite toppar, uppklippt och fixa frisyren sisådär. Vågar nämligen inte lämna över det ansvaret till någon annan än min frisör (som jag besökt i säkert 7 år nu)! Dessutom så är hon så bra och känner mig och mitt hår väldigt bra vid det här laget, så det är värt det. Resten av dagen kommer att vara en lugn och sansad dag, då jag fortfarande är löjligt trött och seg plus att det blir en tidig morgon imorgon. Ska vara på körskolan i Bromma kl 08.20 på morgonen och kommunalt tar det närmare en timme att åka dit. Jag hoppas starkt på skjuts från någon av mina föräldrar!

Medan min underbara pojkvän är i duschen så tänkte jag uppdatera er lite om min gårdag, hade en jättehärlig middag med mamman, pojken och mormorn innan jag började packa ihop mina grejer för att bli upphämtad. Men därinnan så var jag ute med James för en promenad i stormen, vilket var jättemysigt eftersom att jag inte träffat honom på flera veckor. När jag kom tillbaka så mötte mormorn mig med en julklapp, som bestod av ett John Frieda kit med schampo, balsam och hårspray för blont hår - så omtänksamt! Vid halv åtta så hämtade Daniel mig, och i framsätet satt en jättestor och mysig elefant som jag hade tjatat om (Erika och jag blev kära i dem på IKEA), visade sig att han hade åkt dit innan han hämtade mig för att köpa den åt mig. Jag blev överlycklig! Den heter Elefant Klappar, så jag har döpt honom till Klappar. När vi kom tillbaka till Daniels så sa jag åt honom att hålla sig undan medan jag dukade upp med choklad från Thorntons, vindruvor, varm choklad, tända ljus, romantiska julsånger, hans julklapp och filmen The Holiday. Det var en helt underbart mysig kväll! Daniel gav mig, utöver Klappar (elefanten), en 16 GB iPod Nano som kom från Apples Project Red, vilket innebär att en del av intäckterna går till organisationer som bekämpar HIV/AIDS i Afrika(!) och på baksidan hade han låtit ingravera mitt namn. Till det så gav han mig en cd-skiva med 99% av de låtar som vi lyssnat på och sjungit med till, de senaste månaderna. Jag blev så rörd att jag började gråta! Det måste vara den absolut bästa julklappen jag någonsin fått.

Min sista arbetsdag för 2011 och det känns väldigt skönt! Igår hade vi presentöppning och jag fick två sötdoftande tvålar, en "ice cool blue" tvål (svårt att förklara hur den luktade) och en guldig Christmas pudding badbomb från Lush. Allt luktade helt fantastiskt och jag längtar till jag får inviga dem i badkaret hemma, det är en av dem första grejerna jag ska göra! Idag gäller det för min del att städa upp i rummet, tvätta sängkläder, handdukar och packa klart - vilket är ganska träligt och jag sitter hellre och glor på Sex and the City. Dock har jag inget val, någon kommer säkert att sova här under julen och då gäller det att rummet ser fräscht ut. Ikväll så hämtar Daniel mig och så spenderas helgen med honom. Ikväll ska vi fira mini-jul och även om han vet om det, så vet han inte hur det kommer gå till då jag valt att överraska honom! Imorgon ska vi åka till Weston-Super-Mare som ligger ute vid kusten och ska tydligen vara värt ett besök, och på kvällen blir det Pubquiz. På Söndag åker jag ut till Heathrow på eftermiddagen, så det blir nog inte mycket mer än att sortera mina saker och kramas en massa.

Idag vill jag skriva om min underbara familj, efter en mycket jobbig dröm jag hade i natt. Jag drömde nämligen att mina föräldrar skulle skiljas, och även om jag som dagisbarn tyckte att det vore toppen (dubbelt så många presenter), så skärrade denna dröm mig ganska rejält. Jag kan inte föreställa mig ett liv där mina föräldrar inte är tillsammans, dem är lixom ämnade att vara ett par eftersom att dem kompletterar varandra så otroligt väl. Jag är så glad över att jag har dem som föräldrar och att vår relation är så bra! Jag har sedan många år tillbaka kört en approach där jag berättar allt för dem och det har fört oss otroligt nära, vilket innebär att jag vet alltid vart jag har dem. Detsamma gäller min storasyster, som även om jag blir frustrerad när hon lånar mina saker, så finns hon alltid där. Klart jag blir irriterad när hon är som min extra-mamma men samtidigt så är det helt underbart att hon är precis så, för jag älskar henne för den hon är. Jag har en familj som får mig att känna mig trygg och värdefull, och det är för mig den bästa känslan i hela världen. Självfallet bråkar vi ibland, speciellt jag och min syster då hon är den enda som fortfarande kan gå mig på nerverna till jag får ett ilsket utbrott. Men det är så syskonkärlek är ibland, och vi är helt enkelt ett sådant syskonpar som fungerar bäst när vi inte konstant är så "på varandra" (som vi var när vi båda bodde hemma). Samma sak gäller min mamma, som är världen mest underbara hönsmamma, men även det går mig på nerverna eftersom att jag ändå är vuxen och anser att jag kan ta hand om mig själv i de flesta fallen. Minst bråk sker mellan mig och min pappa, då han är så lugn och sansad 99% av tiden, vilket gör det lättare för mig att spendera intensiv och långvarig tid med honom (som när vi är ute och seglar) än med min mamma. Alla har vi vår fel och skavanker, men det gör oss till dem vi är och jag vill inte att min familj ska vara några andra än dem de är. Tillsammans skapar vi en underlig, kärleksfull och retsam grupp och det är precis det som gör min familj till en så otroligt bra familj.

Idag längtar jag verkligen till julen. Jag längtar hem till julkänslan som infinner sig när hela huset är pyntat och det luktar glögg, pepparkakor och lussebullar! Jag längtar efter att hela min släkt trycker ihop sig i vårt vardagsrum, framför den nya stora tvn (typiskt pappa) och pratar en massa strunt, dricker glögg och äter pepparkakor med mögeloströra på. Jag längtar efter att få se jul-tv, speciellt "Kan du vissla Johanna?". Jag längtar efter att få satsa på att äta två omgångar julbord, fast jag aldrig orkar mer än en tallrik varje år. Jag längtar efter spänningen som uppstår när man får det där paketet som man verkligen inte vet vad det kan vara i! Jag längtar efter den hetsiga stämningen som uppstår när vi alla ska spela något stressigt spel, som hela släkten ändå fuskar på. Jag längtar helt enkelt efter julafton! Ute ösregnar det med en gnutta solsken och jag saknar snötäckta landskap mer än någonsin just nu.

Glad Lucia allihopa! Helt ärligt så har jag aldrig förstått poängen med Lucia, det är en mysig tradition när man är liten men det känns lite uttjatat när man väl når gymnasiet. Hur som helst, idag är en dag som kan gå åt vilket håll som helst - morgonen började bra med pojken men när jag var ute och fixade i trädgården så började det hagla. Sedan fick jag äntligen tag i en doktor som jag kunde prata preventivmedel med och hon var helt fantastiskt hjälpsam och otroligt trevlig, så det var bra. Kombinerade p-piller får mitt humör att bli helt upp och ned nämligen, så jag ska byta till hormonspiral efter att ha diskuterat det med doktorn. Så i Januari ska jag dit och så ska hon hjälpa mig, det känns lite läskigt men hon var en väldigt betryggande person så jag känner mig säker ändå. Nu ska jag värma mig lite efter allt hagel och titta på tv-serier innan det är dags att ta tag i plugget.

Nästa år vid det här datumet så blir dagens datum 12/12/12, det är väl ändå lite häftigt? Men idag så är det exakt två månaders till min 20-års dag, som jag ser fram emot något otroligt! Nog om vad som kommer att hända, nu är det dags att berätta om allt som har hänt denna helg.

Vem kan vara på dåligt humör en dag som denna? Solen skiner ute, himlen är blå och det är Fredag. Men inte vilken Fredag som helst, idag kommer min pappa nämligen till Bristol! Vid 17.41 så åker hans tåg in på perrongen på Bristol Temple Meads och där kommer jag stå och vänta så snällt på min älskade lilla (stora?) pappa. Just idag vet jag inte om vi kommer göra något speciellt, jag funderar på att ta honom runt centrum en runda innan vi åker tillbaka hit, mest för att visa honom vad det är jag pratar om hela tiden. Det blir Cabot Circus, då han även får se The German Market som dem har satt upp såhär lagom till jul. Mycket mysigt! Sedan ska vi åka tillbaka hit, jag ska visa honom till hans B&B och därefter blir det middag på en Marockansk restaurang. Jag har också fått tips på en bra pub som ligger längst upp på gatan, så kanske det blir ett besök där efter middagen. Hur som helst, det ska bli jätteroligt att min pappa kommer att vara här! Imorgon ska jag ta honom runt till dem vackra delarna av Bristol också.

Det känns som att oberoende hur mycket jag sover om natten, så vaknar jag alltid dödstrött och det håller i sig till jag går och lägger mig igen. Jag är trött på mörkret, regnet och blåsten - jag vill kunna sitta inne och kuckilura medan jag tittar på snön (som borde finnas även i England). Skolan suger fullständigt musten ur mig och jag vill helst bara ha helg dagarna i ända. Trots att allt som väntar på mig när jag åker hem, om lite över en vecka, är intensivkurs för körkortet, så ser jag fram emot det för det innebär att jag kan lägga jobbet och skolan på hyllan i två veckor. Bara skita i det! Och så ska jag sova. I massor. Jag ser nämligen ut som en vandrande zombie numera, blek med stora påsar under ögonen. Jag saknar sommaren.

Time to turn that frown upside down! Efter en långdragen och emotionellt jobbig dag, så ska jag åka hem till Daniel om en liten stund. Han mår mycket bättre och återgår till jobbet nästa vecka, vilket är jättehärligt. En annan sak som gör mig glad är min pappas stundande besök! På fredag så hämtar jag upp honom på Bristol Temple Meads och sedan så ska vi ut och äta Marockanskt, eftersom att det finns en restaurang på samma gata som hans B&B. Mycket spännande! Förhoppningsvis möter maten förväntningarna. På lördag vill jag ta honom runt här i Bristol, men vad vi gör beror mycket på vädret, jag vill främst visa honom Clifton Suspension Bridge och Cabot Tower - så förhoppningsvis skiner solen även på lördag.

Idag gav jag mig själv en "jag är sjuk"-sovmorgon och det gjorde stor skillnad! Att få sova ut betydde att jag vaknade utan feber och mådde inte illa för en gångs skull, så jag tog tag i jobbet precis som vanligt och imorgon så går larmet 06.30 igen. Dock så är jag inte helt återställd för ansträngning gör mig yr och väldigt trött, så allting tar lite längre tid än normalt men jag tar mig igenom det. Tänkte överraska mamman med att jag lagar middagen ikväll, då det inte finns någon planering alls för denna vecka så blir det ju faktiskt en överraskning! Daniel var förbi idag också och hämtade sina saker eftersom att vi delade resväska i helgen, lägligt nog så är det också vår 4-månaders dag idag så vi fick en mini-chans att "fira" det när han var förbi här.

Tillbaka i Bristol med eventuell magsjuka, då jag vaknade vid 2-tiden eftersom att jag behövde spy. Mamman vaknade av mitt rabalder, gav mig en hink och sedan gick jag tillbaka till sängen igen. Jag har inte spytt sedan dess, men jag är yr, utmattad, illamående och helt utan aptit. Dock så har jag en jättefin värdmamma som smsade tidigare idag och frågade hur jag mår och om jag behöver något. Efter en helgen som just var, så hade jag behövt att få må lite bra och ha det bra innan jag åker tillbaka hem igen. Jag fick i och för sig träffa mina vänner, min familj och min släkt men jag spenderade också 5 timmar på Karolinska Institutet och gjorde ingenting av det jag hade planerat med Daniel. Självfallet inte hans fel dock, bara besviken. Jag har mått lite halvdant hela helgen, och på Arlanda kände jag att jag behövde spy likaså men jag har svårt för det där med att spy så det blev inte av. Just nu önskar jag att jag vore hemma hos mamma och pappa igen.

Hitills så har helgen varit ganska.. tråkig. Daniel mår uruselt, jag pysslar om en halvsovande (och högt snarkande) pojkvän medan jag försöker att inte dö av tristess. Att jag blivit nekad en av mina universitetsansökningar hjälper inte heller. Inte för att det var mitt första val, eller ens ett val jag var speciellt intresserd av men det gör ändå ont. Men ikväll så kommer några av mina vänner hit, vi ska äta pizza och snacka skit hela kvällen och förhoppningsvis muntrar det upp mig litegrand för jag känner mig ganska nere. Det är jättesynd om Daniel men jag kan inte låta bli att känna mig besviken över hur allting gått i stöpet för oss denna (viktiga) helg.

Att resa hem känns plötsligt inte lika spännande längre, då det visat sig att Daniel har körtelfeber. Just nu sitter han bredvid på mig planet (ja, det finns gratis wifi på Norwegian Air) och sover. Jag känner mig inte heller något vidare pigg, så jag ska strax stänga ned min laptop och försöka sova lite. Om mindre än två timmar så får jag träffa min syster igen dock, det peppar mig lite extra såhär i sjukdomstider. Och idag är det den 1 December, vilket betyder att det är den Internationella AIDS-dagen och varma tankar går ut till alla drabbade. Jag är övertygad om att det kommer att komma en lösning, inom sinom tid! Men nu tänker jag fokusera på allt bra som händer istället, trots en sjuk pojkvän så är vi båda vid livet med alla kroppsdelar i behåll och vi har en hel weekend ihop. Det blir bra, kanske inte som planerat men det löser sig alltid.